cykelkris

Min cykel och jag har varit med om mycket tillsammans. Under våra sex år ihop har vi upplevt allt från panikstressiga mornar och halkiga isar till separationer och semester på Gotland.

En gång när cykeln min var stulen såg jag en man cykla omkring med den på Bäckby centrum. Tuff hjältinna som jag var stoppade jag honom och fick cykeln till polisstation. Där stod den, efterlängtad, flera månader innan jag fick hämta hem den. Men skadorna den fått under stöldtiden gjorde att den stod läängelänge i källaren och väntade. Inte förrän för någon vecka sedan plockade jag upp den i dagsljuset. Den fick sig då en rejäl upprustning för att jag skulle kunna cykla till jobbet som ligger på andra sidan stan. Det var lyckliga och härliga färder vi fick...fram tills i lördags.

Min cykel har nu plötsligt börjat trotsa och stödda upp sig ordentligt. Härom dagen när jag skulle cykla hem började den bromsa av sig själv och låta som jagvetintevad. Sedan hoppade kedjan och bakhjulet började svaja. Jag, som egentligen hade bråttom hem, fick muttrandes släpa cykeln den resterande halvmilen hem till källaren.


image1

Tacka vet jag de gamla trogna cyklarna i sommarstugan! De håller sig cyklingsbara år efter år genom ur och skur.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0